tisdag 4 maj 2010

Dwight tänker på Claes, Höns och sånt...

Till att börja med vill jag, denna underbara Onsdag i detta nådens år 2010, delge er en pärla ur Svensk Inkassos medlemsblad; Säkra Betalningar#1 - 2010.

Jan Ertsborn har sagt, angående sitt förslag till en ny skuldsaneringslag:

”Negativa var egentligen bara de instanser som på ett eller annat sätt har egna intressen av att bevara dagens regler, t.ex. Svensk Inkasso, Finansbolagens Förening och Bankföreningen.”

Claes Månsson, gudfader för inkassobolagen, svarade:

”Påståendet om att inkassobranschen skulle handla i eget intresse faller på sitt eget grepp. Dels är det en affärsmässig verksamhet som inkassobolagen driver och detta görs av individer av kött och blod, dels tjänar inkassobolagen inte några pengar på evighetsgäldenärerna och lägger därför inte ner några större resurser på åtgärder mot denna grupp.”

Dwight säger:

”Classe, givetvis handlar inkassobranschen inte i eget intresse. Det är en bransch fylld med människokärlek, godhet och empati, det vet alla innerst inne. Att jag har skällt på er tidigare ångrar jag nu när jag har förstått att det är för min skull ni finns, att det är för mitt eget bästa ni har mer än lovligt höga räntor samt avgifter och "kostnader" som jag inte får veta vad dom består av.

Det är även mycket fint av dig att befria mig från vanföreställningen att inkassobolagen skulle tjäna pengar på evighetsgäldenärerna då detta har oroat mig mycket under en lång tid. Men eftersom så inte är fallet så antar jag att du nu kommer att visa att du är en man av heder och släppa dessa evighetsgäldenärer och avskriva samtliga deras skulder omgående. Då behöver ni inte lägga ner några resurser överhuvudtaget på denna grupp och det innebär givetvis en besparing för er. Jag ser fram emot detta och tänker, efter genomförandet, agera för att du får något slags pris.”

OBS!!!
Har ni hjärtproblem och/eller tunna blodkärl bör ni inte läsa ovan nämnda publikation. Risk för hjärtattack och hjärnblödning föreligger.



Marianne & Classe

Många har hört av sig och undrat hur det gick för Marianne, hönan som hjälpte mig i den voodooceremoni som jag med katastrofalt resultat genomförde för ett tag sedan. Jag kan lugna er med att hon har det bra. Efter att ha blivit tillfångatagen av ordningsmakten placerades hon på en bondgård på Vikbolandet. Jag fritog henne därifrån med hjälp av kofot, bultsax och taggtrådsbatong natten till den 10:e April. Hon bor nu åter i mitt kök där hon har hand om renhållningen av golvet.

Vill ni nu läsa om prinsessbröllop och annan skit så gör ni det här, vill ni däremot läsa äventyrsfyllda berättelser ur det verkliga livet så kan jag rekommendera: