måndag 12 april 2010

Dwight tittar ännu en gång på TV

TV är jättebra för där får man lära sig sanningen om världen. I Lyxfällan får man veta att alla som är skuldsatta lever i lyx och överflöd samt är lite korkade, i Fuskbyggarna får bekräftat att alla byggarbetare är slarviga ondsinta idioter som inte kan någonting och i True Blood får vi äntligen bekräftat att det fanns vampyrer redan på vikingatiden.



På sidan Fattiga Riddare finns ett diskussionsforum, besök det.

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag 6 april 2010

Dwight som indrivare


Jag tänkte givetvis avvika från ämnet lite idag också, men jag börjar lite försiktigt i rätt kategori som är Fattiga Riddare. Är du skuldsatt så tycker jag absolut att du ska ta en titt på FR’s forum. Där kan du få råd och information angående skulder, inkassobolag, kronofogden och annat relaterat. Att du kan diskutera livet med människor i samma situation, som förstår vad det handlar om, kan vissa dagar vara ovärderligt. Är du inte skuldsatt så tycker jag att du ska titta på forumet och skaffa dig en inblick i hur det ser ut för oss andra. Är du politiker så är det din förbannade plikt att läsa forumet dagligen, då finns chansen att du så småningom börjar förstå att det är riktiga människor som det handlar om.

Så, då viker vi av och tar en liten tur längs vägen som leder till mitt förflutna, en värld fylld av mörker, ondska och sånt. En varning; det här är inte för känsliga och ni läser det helt på egen risk.

1974 lånade Erik tre kronor av mig för att köpa en serietidning. Han vägrade lämna tillbaka pengarna och varje gång jag frågade efter dom så kom hans storebror och gav mig stryk. Givetvis slutade jag inte att fråga, jag utökade bara med att själv ge Erik stryk innan själva frågandet, stryk av hans storebror fick jag hur jag än gjorde. Det höll på så här i ca två månader ända tills Erik fick hjärnskakning och jag fick en tand utslagen. Först då var det någon vuxen som började undra vad fan vi höll på med. Vi fick gå till rektorn som förhörde oss och sedan ringde Eriks föräldrar och ”dom där jag bodde hos”. Dagen efter fick jag mina pengar, utan ränta och avgifter. Jag spenderade dom på godis som jag delade med Erik.

1988 lånade Mike 800:- av mig för att köpa sprit och knark. Han vägrade att lämna tillbaka pengarna och varje gång jag frågade efter dom så sa han att han inte hade några; ”Ah, va fan, soc strular”, ”Ah, va fan, jag blev rånad på varenda öre” och liknande förklaringar blev ett återkommande inslag i vår konversation. Efter ett par månader så började jag tröttna på situationen. En eftermiddag gick jag hem till honom, slog mig ner i soffan och frågade ännu en gång efter det som för mig då var en smärre förmögenhet. ”Ah, va fan, jag hade lagt ett kuvert med dina kulor i bokhyllan men det är nån som har snott dom” var en ny variant som jag inte hade hört förut. Jag reste mig och plockade fram paketerarkroken jag hade i innerfickan och placerade den i hans ena näsborre. En paketerarkrok är, för er som inte vet, ett verktyg man använder för att dra åt ståltråd runt saker som ser ut att behöva ståltråd runt sig. När man drar i handtaget så roterar själva kroken och ståltråden tvinnas. En sådan hade nu Mike i näsan och när jag drog uppåt så började kroken att sakta snurra. ”Vänta, vänta för fan, jag har lite undanstoppat” skrek han, jag släppte honom och han rotade fram en sedelbunt med cirka tretusen riksdaler. Jag fick mina pengar, utan ränta och avgifter, och sedan gick vi på krogen, jag bjöd på första pilsnern.

Jag har alltså vid minst två tillfällen i mitt liv använt våld och hot om våld för att driva in skulder. Varför håller jag då på och gnäller på inkassobolagen och Kronofogden för? Dom använder ju fullt lagliga vägar för att driva in det jag är skyldig Försäkringskassan, Skattemyndigheten, Radiotjänst, Hyresbostäder, Östgötatrafiken, Telia, Landstinget och ett antal till. I mitt fall är det inte frågan om att jag är skyldig tre kronor eller åttahundra kronor, det är sammanlagt hundratusentals som det är frågan om.

Borde inte jag då ha ett kok stryk? Borde inte jag få en krok i näsan? Eller är det så att jag anser mig bättre än inkassobolagen, bättre än Kronofogden? Är jag av den åsikten att jag har rätt att, med vilka medel som helst, ta det som är mitt men att ingen ska komma att kräva någonting av mig? Svaret är att jag inte skulle ha några invändningar mot att betala det jag är skyldig någon av dom jag räknade upp här ovan. Dom har jag haft en avtal, eller något liknande, med och jag har inte kunnat fullfölja min del, jag har alltså inte kunnat betala. Ett flertal av dom har sedan tyvärr sålt skulderna till diverse olika gangsterligor som går under samlingsnamnet inkassobolag.

Jag har aldrig ingått några som helst avtal eller uppgörelser med intrium-justitia, alektum, sergel eller några av deras kollegor i inkassobranschen. Trots det så svämmar brevlådan över med krav på rent påhittade summor. Dom 75.000:- som ett av inkassobolagen vill ha av mig var från början en skuld på 12.000:-, resterande 63.000:- är ränta och avgifter. I min värld är det att jämföra med stöld och det är inkassobolagen, med Claes Månsson som ligachef, som är skurkarna. Tjuvaktiga as.

Hur mycket av dom 65-70 miljarder som kronofogden vill ha av Konungarikets innevånare som består av räntor och avgifter och hur mycket som är riktiga skulder vore väldigt intressant att veta. Jag skrev till Kronofogden, frågade och fick följande svar;

Hej,
Vi kan tyvär inte ta fram denna uppgift.
Men återkom gärna efter sommaren. Vi håller på att arbeta om ett nytt system för att kunna ta fram denna typ av information.
När det blir klart kan jag inte svara på idag.

MVH Jonas Gustafsson

Jag kan inte låta bli att tycka att det är hysteriskt roligt; Sveriges befolkning har en skuld på över 60 miljarder som ligger hos Kronofogden och ingen vet vad skulden består av... Jonas, jag lovar att höra av mig efter sommaren och tack för ditt svar.

Det börjar bli dags att avsluta det här nu och jag gör det på följande vis; Om jag 1974 hade resonerat och tänkt som ett inkassobolag så hade dom tre kronor som Erik lånat av mig snabbt växt till sisådär en 400:- och Mike hade 1988 helt plötsligt varit skyldig 6.200:-, minst. Dom av er som nu tycker att det hade varit rätt och rimligt räcker upp en hand. (paus) Jag ser tre händer, Bettan, Anti och Classe sitter och viftar därborta i hörnet, förbannade tokdjävlar.


Kumlabunkern nästa...


När ni har hämtat er från denna skildring av våld, fasa och laglöshet så tycker jag att ni ska ta och besöka följande damer och herrar och se vad dom har för syn på saker och ting:

tisdag 30 mars 2010

Dwight är missnöjd och klagar över olika saker

Idag är ämnet missnöje med ett stänk ”göra rätt” för sig. Ska se hur det går, jag tycker mig få svårare och svårare att hålla mig till ämnet. Allt drar åt olika håll, mycket vill bli sagt och inget blir det till fullo. Allt blir halvt, skissartat och ofullständigt. Nåväl, missnöjda är vi alla och ”gör rätt för sig” finns det ingen som gör, vad dom än tror om sig själva. Vi börjar där så får vi se var det slutar.

Bland en del grupper finns ett slags missnöje över att folk är missnöjda trots att dom egentligen inte har något att vara missnöjda över. Det är givetvis smått svagsinta som inte lärt sig att skilja på äpplen och päron som ägnar sig åt den första sortens missnöje och medföljande gnäll. Ett exempel; ibland läser jag att vi inte har några fattiga i Konungariket, att säga att man är fattig i Sverige påstås vara ett hån mot dom som är fattiga på riktigt: ”Titta hur dom har det i (valfritt Afrikanskt land), det är fattigdom på riktigt”. Dom som vräker ur sig sådana här dumheter brukar vara samma människor som klagar på att vi har världens högsta skattetryck, och det i sin tur är, med samma retorik, ett hån mot den ryska adeln som 1917 fick betala 100% i egendomsskatt och som avslutning blev utsläpade på bakgården där dom fick ett nackskott som tack. Där kan vi prata om skattetryck. Som ni ser blir det ett förbannat löjligt resonemang, påminner en hel del om en Hasse & Tage-sketch.

Missnöje är en del av den mänskliga naturen och alltid finner vi något nytt att klaga över, och det ska givetvis vara så. Utan missnöje och klagan blir det ingen förändring, allt stannar upp eftersom det är bra som det är. ”Man ska inte klaga”, tyckte jag mig höra, ett litet ynkligt pip från nåt hörn... Jo du, min lille vän, här ska klagas så det står härliga till. Dagens klagan är i sex punkter, utan någon speciell ordning;

Klagan nummer 1.

Det mesta som tillverkas är skräp som har designats för att gå sönder strax efter att garantin har gått ut. Att tillverka kvalitet är med dagens ekonomiska system inte försvarbart eftersom saker som fungerar drastiskt minskar efterfrågan. Det säger sig självt att ett sådant systemet ett enda stort slöseri med naturresurser, människor och människors tid. Tekniken och kunskapen finns för att kunna ge alla människor föda och frihet, men viljan saknas. Förnuft får stå tillbaka eftersom folk i allmänhet inbillar sig att ett rikt liv betyder papperslappar med siffror på som kan bytas mot saker som går sönder strax efter att garantin har gått ut. En fullständig idioti som tyder på global sinnesjukdom och vi är alla, mer eller mindre, drabbade.

Klagan nummer 2.

Politiker och tjänstemän är dom största samhällsproblem vi har idag. Yrkesbestämmare av alla de slag har mycket sällan, eller aldrig, befolkningens bästa för ögonen utan det är själva bestämmandet som är deras drivkraft. Det spelar inte så stor roll vilken ideologi man företräder. Som exempel kan vi ta Tyskland, där många av dom Nazistiska bestämmare som överlevde Nürnbergprocessen senare bytte partibok och fortsatte att bestämma fast nu åt Kommunisterna. Jag är övertygad om att 90%, eller mer, av konungarikets politiker med glädje skulle göra samma rockad. Att tro att en politiker, oavsett partifärg, vill oss något gott är väldigt blåögt.

Klagan nummer 3.

Så kallad cutaway på akustiska gitarrer är hysteriskt fult och borde förbjudas. Det är på gränsen till omöjligt att hitta en bra ack-gitarr med mikrofon och till rimligt pris, som inte blivit utsatt för denna vandalism. Ställ dom ansvariga mot muren...


Svinfult, förbjud genast denna styggelse

Klagan nummer 4.

Att hävda att en förkortad skuldsanering skulle vara en fara för ekonomin och kreditsamhället är samma argument som vissa använde sig av när förslaget om att införa en skuldsaneringslag lades fram för en herrans massa år sedan. Givetvis är det lika befängt idag som det var då. Att hålla på och älta samma skitsnack en gång till är antingen ett bevis på att man är gravt oärlig, dvs att man ljuger, eller att man är efterbliven.

Klagan nummer 5.

Det är på tok för lite gödsel på Svenska gator. När ett gäng Franska bönder var upprörda över något, kommer inte ihåg vad, för ett antal år sedan så uttryckte dom sitt missnöje genom att tippa ut vagnslaster med kogödsel på vägarna. Resultatet blev ett fullkomligt trafikkaos och mediauppmärksamhet så att det räckte och blev över. Själv sitter jag här, gnäller och skriver saker som läses av några få hängivna, när jag egentligen borde ställa mig på inkassobranschens gudfader Claes Månssons garageuppfart, skrika i megafon, kasta sten, pissa i hans brevlåda och elda upp hotbreven som hans underlydande envisas med att skicka till mig.

Klagan nummer 6.

Folk gnäller och klagar alltför mycket utan att ens göra ett försök att sätta sig in i den andra sidans tänkande och motiv. Jag brukar försöka men det är inte alltid jag lyckas, och ibland lyckas jag alltför väl. Det är vid sådana tillfällen jag ser mig i spegeln och försöker att komma underfund med vem jag är. Jag kan förstå att politikerna inte har en möjlighet i helvete att tillgodose allas intressen och att dom då väljer att i första hand tillgodose sina egna. Jag kan förstå att dammsugartillverkare Karlsson vill att hans dammsugare går sönder efter två år så att folk måste köpa en ny. Jag kan förstå att Claes Månsson och hans gangsterkompisar vill tjäna pengar och kunna åka segelbåt eller vad dom nu håller på med. Men jag betvivlar att Classe har gjort några större försök att sätta sig in i vad hans segelbåt har kostat, egentligen, och jag pratar inte kronor och ören nu, jag betvivlar även att politikerna till fullo inser hur människor faktiskt påverkas av deras beslut och jag betvivlar fullständigt att dammsugarfabrikör Karlsson inser att det är ett förbannat slöseri med begränsade tillgångar att tillverka skräp och om han nu gör det så tvivlar jag på att han bryr sig nämnvärt.

Som ni ser så fortsätter jag den gamla fina traditionen att säga emot mig själv. Först gnäller jag över folks envishet att gnälla om pengar och sedan ägnar jag mig åt att gnälla om just pengar. Fundera nu en stund på varför jag gör det... den som svarar rätt får en kaka.

Medan ni låter era tankar leka med den frågan så tycker jag att ni ska ta och besöka följande damer och herrar och se vad dom har för syn på saker och ting:





lördag 27 mars 2010

Dwight är lite besviken


Idag är jag ett par snäpp argare än vanligt, någon ond och elak människa i Skåne har roffat åt sig mina pengar. Jag hade paxat dom... det får fan inte gå till så här. Antagligen är det någon som tänker jobba kvar på margarinfabriken och som kommer att slänga sig med repliker som; "Jag ska inte ändra mitt liv, det kommer att vara som vanligt", "Jag ska nog kosta på mig en Thailandsemester", "Jag kanske köper en ny bil". Ahhhrrrrgggghhhhaahhh... jag får fan hjärtstillestånd... Ring en ambulans... eller för resten, gör inte det... jag vill dö...

Låter det som att jag är avundsjuk?

Det kan ni ge er fan på att jag är...
Något helt ohyggligt...

Länk till intressant.se

Länk till Bloggkartan

fredag 26 mars 2010

Dwight ser framtiden och den är underbar


I Svenska Dagbladet läser jag idag, till min stora glädje, att företaget Kontorsgrossisten AB trots svartlistning fortsätter att skicka ut bluffakturor till både företag och privatpersoner. Varför jag gläds åt detta ska jag försöka förklara.

Vissa av dom företag som ägnar sig åt hittepå-fakturor är så pass kalla att dom går till Kronofogden och ber om hjälp ifall någon skulle få för sig att vägra betala för saker dom vare sig beställt eller erhållit. Handläggaren på Kronofogdemyndigheten i sin tur säger ”Javisst, det ordnar vi. Vi ska se till att dom gör rätt för sig, sanna mina ord.” Den som nu får ett brev från ”Fogdafan” angående en skuld dom inte har, måste själv bestrida ärendet inom en viss tid och om detta inte görs så är det dags för löneutmätning och betalningsanmärkning. Och så har Svenska staten, med tjänstemän avlönade med skattemedel, hjälpt ett företag som ägnar sig åt bedrägeri att få betalt. Är det här lagligt? Ja, tydligen. Något utförligare beskrivs detta på "Signerat Stockholm".

Det här föder en tanke hos mig. Det verkar ju ganska riskfritt att ägna sig åt bluffakturor då myndigheterna inte gör något åt det. Förstår ni varåt mina tankar vandrar? Om det nu går att komma över namnlistor på samtliga anställda på inkassobolag och på Kronofogdemyndigheten så har jag ett bra kundunderlag när jag sätter igång med min nya affärsverksamhet. Kommer jag åt en enda av dom djävlarna så ser jag det som en seger. Tänk er vilken jublande glädje när man får läsa i bladet att Claes Månsson inte bara fått en betalningsanmärkning utan även numera har löneutmätning. Och allt detta på grund av att han har inte gjort rätt för sig gentemot ”Dwight’s Naturliga Konstgödsel AB”.

Den andra tanken jag har är att om det här lurendrejeriet fortsätter, så kommer till sist majoriteten av Konungarikets medborgare ha betalningsanmärkningar och vara utsatta för ekonomiska sanktioner från Staten/Kronofogdens sida. Då, och först då, tror jag att herrar och fruar riksdagsmän kanske börjar klia sig i huvudet och mumla att det kanske är något fel på det här systemet.

Jag ser en ljus framtid närma sig.
Det är paradiset mina vänner, paradiset...


På sidan Fattiga Riddare finns ett diskussionsforum, besök det.

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

onsdag 24 mars 2010

Dwight ägnar sig åt personangrepp och hot


Idag tänkte jag att skrivandet skulle handla om det förslag till en ny skuldsaneringslag som presenterades igår, Tisdag 23/3. Nej just det , det visade det sig att det inte kom något sådant, att "Moderater i Civilutskottet" ljög. Det kunde man väl i och för sig vänta sig eftersom Katarina Brännström är politiker och, så att säga, har lögnen i blodet. Vi får också tänka på att justitieminister Beatrice Ask är upptagen med att välja färg till kuvert som ska skickas till misstänkta brottslingar, allt annat får vänta.


Jag känner inte Bettan personligen men förstår att hon måste vara ett svårt fruntimmer. Christer Wennerholm var under lite mer än tio år sambo med damen och hon hunsade honom så pass hårt att han till sist blev homofil. "Nej fy fan, aldrig mer en kärring" lär han , enligt en osäker källa, ha sagt angående sitt liv med Bettan. Även den 27-årige sonen lär, enligt samma källa, föredra manliga sängkamrater. "Ja det räcker ju bara att se på morsan för att bli bög, det handlar om självförsvar helt enkelt." ska han ha sagt.

Nu sägs det att man ska lämna familjerna utanför när man träter med någon. Det ska jag göra den dag Beatrice Ask kallar tillbaka bandhundarna på Kronofogdemyndigheten och ser till att dom lämnar min familj ifred. Som det är nu så är det totalt omöjligt för mig att leva tillsammans med min fru, om vi skulle dela bostad så anser myndigheterna att dom kan ta i princip hela min inkomst och att min fru sedan ska försörja mig. Det innebär att även hon då skulle få leva på existensminimum de närmsta 40 åren och detta på grund av skulder vars tillkomst hon inte har haft någon som helst del i. Så Bettan, om du ser till att det förfarandet ändras så lovar jag att aldrig mer nämna din familj. Tills dess så ska jag minst en gång i veckan rapportera vad dom har för sig, jag får en jämn ström av rapporter från mina källor.

En sak till... Du som värnar om kvinnorna, hur känns det att ha Gunnar Axén springa omkring i riksdagshuset? Jo, åtalet blev nedlagt men det vet väl alla att det inte betyder ett jävla dugg. När jag slog en grabb så pass att han fick åka till sjukhus för att sy dit huvudet igen så stod jag för vad jag gjort och erkände i förhör. Trots det så blev åtalet nedlagt i brist på bevis. Jag har hört sägas att åklagaren kanske inte riktigt skötte sitt jobb i fallet med Axén heller.

Och ännu en sak till... Jag vill påpeka att jag skiter fullständigt i vad folk har för sexuell läggning. Alltså är det jag skriver här ovan inte menat som något angrepp på vare sig homosexuella eller masochister.

Och så vill jag tacka Emigrerat & Admin på FR för länken...


Nu tycker jag att det är på sin plats att ni läser något vettigt, och det gör ni förslagsvis på följande bloggar: