DWIGHT: dumhet

Visar inlägg med etikett dumhet. Visa alla inlägg

torsdag 12 augusti 2010

Dwight tänker på mobbing och idioti.

För snart fem år sedan skrev den världsberömda artisten Wille Crafoord en artikel i bladet om hur kul han tyckte det var att mobba sina skolkamrater. Ja han tyckte till och med att mobbing var ”askul”. Därför känns det helt rätt att den världsberömda artisten gör Moderaternas kampsång inför valet. En hyena är och förblir en hyena...

Häromdagen ringde det på min dörr och eftersom jag var på ett strålande humör så tänkte jag: ”vad fan, jag öppnar och ser vem det är som vill förgylla min dag”. Utanför stod en man med ett brev och en skrivplatta. När han frågade om jag var jag så blånekade jag givetvis och hävdade bestämt att jag var och letade opaler i Australien. Han satte ingen större tilltro till mig utan skrattade lite och sa att han bara skulle lämna en räkning. Han stack åt mig ett brev, vände och gick utan att begära någon påskrift. Det betyder givetvis att jag inte har fått något brev...

Att majoren, utbildningsministern, rikstoken Jan Björklund vill tvinga föräldrar med vanartiga barn att vara med i skolan är givetvis rent trams och hans idé kommer aldrig att genomföras. Eftersom det snart är val och Björklund är ledare för ett litet skitparti som ingen vettig människa bryr sig det minsta om så måste han slänga ur sig dumheter på löpande band. Ju stolligare desto bättre eftersom inget ger så stora rubriker i bladet som idioti. Säkerligen finns det dessutom en och annan kretin som tycker att Björklund är en förståndig och handlingskraftig man och som förtjänar nämnde kretins röst i September och då har majorens utspel fyllt sin funktion. Det är samma sak med hans idé om att vi måste ha en lag som säger att man inte får ha burka i skolan. Nu finns det ju redan regler som säger samma sak och ämnet har varit uppe på skolverkets dagordning ungefär en gång. En gång känns som ett lite klent underlag för en lagstiftning. Jag rekommenderar Björklund att föreslå en ny lag som förbjuder brandmän att ha skridskor på sig under utryckning. Det borde falla allmänheten i smaken, vi kan ju för guds skull inte ha en massa brandmän som raglar omkring på skridskor när dom ska släcka bränder. Det begriper ju vem som helst. En antiskridskolag! NU!

Medan vi ändå är inne på det här med att ha en massa föräldrar hängande i klassrummen så kan jag berätta att det ingalunda är någon ny idé. I mitten på det glada 70-talet så tyckte min klassföreståndare att det vore alldeles strålande om min dåvarande vårdnadshavare kunde vara med i skolan under en dag. Och så blev det, min fostermor begav sig till skolan och tog plats i bakre delen av klassrummet. Själv gav jag fan i det där och begav mig till stadens soptipp där jag ägnade dagen åt att skjuta råttor med slangbella och stålkulor.

Tjänstemän inom stat och kommun är ofta ett gissel. Ibland tror jag att det är gamla kollegor till Wille Crafoord och då menar jag inte att dom är världsberömda artister utan att dom är gamla mobbare som traskar på i samma gamla fotspår. Att få sitta och bestämma över folks liv och hälsa utan att behöva ta något som helst ansvar passar dom alldeles utmärkt. Ta och skriv på den här namninsamlingen som kräver att tjänstemännen ska få det dom fruktar mest, ansvara för sina beslut och handlingar.

Avslutningsvis vill jag be Jan Ertsborn om ursäkt för att jag kallar Folkpartiet för ett litet skitparti. Ertsborn är undantaget, den klarast lysande stjärnan på en i övrigt väldigt grumlig himmel.

Den här veckans läslista är som följer;

NollKoll
FR Stockholm
Ljuramannen
På Riktigt
Resurspank
The Rocker
No Cash
Anyday Now
Livsrop
Nattljus
Jag Måste Väl Inte Ljuga

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

Läs även andra bloggares åsikter om Fattigdom,Overklighet,Politiker,

tisdag 13 april 2010

Dwight är lite tvärförbannad

Det finns något som heter fattigdomsstrecket, alltså en skiljelinje där brytpunkten går mellan fattig och icke fattig. 2006 var skiljelinjen på 12.684 riksdaler i disponibel inkomst per månad. Har man under det så är man alltså att räkna till de fattigas skara. Jag ska inte fördjupa mig i det utan överlåter det med varm hand till mina kollegor som du hittar lite längre ner här på sidan. Jag vill bara säga att själv har jag aldrig varit i närheten av att ha 12.000 pengar efter skatt.

Jag har ungefär 2.300:- kvar när skattemyndigheten, kronofogden, hyresvärden och andra som har intressen i min ekonomi har fått sitt. Känner jag mig fattig då? Visst, jag skulle inte tacka nej till mer guld och silver men mitt liv hänger inte på det. Jag har i vuxen ålder vid åtminstone två tillfällen gett bort eller slängt allt jag ägt. Det var inga ofantliga tillgångar, det mest dyrbara, i pengar räknat, var en gitarr som jag idag skulle kunna sälja för ca; 20.000:-. Ångrar jag det? Nej, för det är bara fråga om saker som har det värde vi för stunden tillskriver dom och just då var det för mig noll och någon annan hade större nytta av dom. Jag försöker att inte sätta alltför stor vikt vid materiella ting, säger jag samtidigt som jag har tonvis med saker som ligger i drivor här hemma och just nu funderar på hur jag ska kunna skaffa mig den där mikrofonen för 8.700:-.

Återigen visar jag alltså att konsekvens inte är min starka sida. Nu ska jag gå vidare med att säga att man ska akta sig för att dra alla över en kam samtidigt som jag själv gör det. Varför? För att jag är så väldans tuff att jag får göra som jag vill.

Påståendet att det finns fattiga i Konungariket brukar främst mötas med protester från dom som har hög inkomst och stor förmögenhet. Jämförelser med Sierra Leone och Liberia brukar vara populärt att dra till med. Det här är, som jag påpekade för ett par veckor sedan, ett urbota idiotiskt resonemang. Ska man diskutera Svensk fattigdom så måste man utgå från Svenska förhållanden, inte jämföra med ett krigshärjat Afrikanskt land där befolkningen lever i en ofattbar misär. Då ska man i konsekvensens namn jämföra allt, överallt, alltid... och allt mister då till sist sin egentliga betydelse och endast floskler och meningslösheter återstår.

Att dom besuttna inte vill veta av att fattigdom existerar i deras omedelbara närhet kan bero på att dom har en liten rest av samvete kvar och för att detta lilla spår av samvete inte ska löpa amok och få dom att bli äcklade över sig själva och sitt överflöd så leker dom struts. Eller också är det på det viset att fattigdom äcklar dom och för att slippa obehaget dom känner inför hungriga och trasiga människor så leker dom struts. Huvudet djupt ner i sanden medan dom i sitt sinne vrålar ”Det jag inte ser finns inte och den ståndpunkten tänker jag hålla fast vid om så Fan tar hem mig”. Och då säger jag lugnt och stilla; ”Oroa er inte, det kommer han att göra... det kommer han att göra.”

Att politiker i bestämmarposition förnekar existensen av fattigdom får troligtvis skyllas på självbevarelsedriften. Om en ansvarig politiker skulle ställa sig upp och säga att det finns medborgare som får snåla in på mat, kläder, mediciner, tandvård och liknande, så skulle han/hon samtidigt medge att hon/han inte sköter sitt jobb. Politiker i opposition påpekar däremot väldigt ofta att det finns gott om fattiga i landet, sedan glömmer dom snabbt bort det när det senare blir deras tur att bestämma. Den nuvarande regeringen kan möjligtvis räknas till undantagen. Dom har länge ansett att den procenten av folket som tjänar mest är fattigast och har därför sett till att dom fått lika mycket av de senare årens skattesänkningar som dom 25 procenten som tjänar minst. Ett annat undantag är pensionärerna, alla politiska partier är rörande överens om att pensionärer är fattiga, fast bara under några månader var fjärde år. Sedan återgår dom till att vara stenjobbiga kverulanter som bara ställer till besvär.

Ensamstående mammor brukar även dom användas som politiska slagträn, av någon outgrundlig anledning så förutsätts det att en ensamstående mamma är låginkomsttagare och lever i djupt armod. Jag känner ett flertal damer som både bor ensamma med sina barn och tjänar dubbelt mer än vad jag någonsin gjort. Sedan finns det givetvis ensamma mammor vars ekonomi är på gränsen till obefintlig och vars vardag är ett satans krig, men att använda begreppet som en synonym till utblottad underklass är som att säga att alla hantverkare är som dom som presenteras i Fuskbyggarna eller att säga att alla skuldsatta är som dom som porträtteras i TV3’s freakshow; Lyxfällan.

Direktörerna i riket har så länge jag kommer ihåg tjatat om att dom är fattigast därför att deras kollegor på General Motors, Apple, IBM eller något liknande, tjänar dubbelt så mycket som dom själva. Direktörerna brukar med jämna mellanrum hota med att flytta utomlands om dom inte får enorma löner för sina enormt ansvarsfyllda arbeten. Ansvaret brukar sedan skötas på följande vis; Direktör Brölkuk slarvar bort 700.000.000:- för företaget, han tar sitt ansvar, avgår och kvitterar ut en bonus på 70.000.000:-. Enligt mig så vore det absolut bästa att se till att dom köper en enkelbiljett när dom söker lyckan ute i världen, skicka sedan med någon som tar ifrån dom passet så fort dom nått sin destination. Politiker brukar använda ungefär samma resonemang när det gäller löner, gny över att President Ditt eller President Datt tjänar mycket mer, och samma metod när dom rört till det;, ta sitt ansvar, avgå, låta någon annan ordna upp skiten dom ställt till med och sedan kvittera ut en skaplig pension.

När jag tänker på hemlösa, försörjningsstödstagare, på barnfamiljer som är jagade av kronofogden och andra som har det riktigt djävulskt svårt att få tillvaron att gå ihop så ter sig höginkomsttagarnas och politikernas gny, gnäll och tårar över det enorma skattetrycket och deras svältlöner som barnsligt djävla gnäll. Om det inte vore för att dom skulle börja böla och ropa på ordningsmakten så skulle jag ge dom en örfil och säga åt dom att sluta sjåpa sig. Förakt är en ganska bra beskrivning av mina känslor för dom förbannade lipsillarna.

Jag måste sluta här för att jag håller på att arbeta upp en vrede som är i hjärnblödningsklassen.

Lyssna på lite musik nu:

Nu är jag ju inte ensam om att ha synpunkter på fattigdom så för att få lite fler nyanser tycker jag att ni ska ta och besöka följande damer och herrar och se vad dom har för syn på saker och ting:

Att Göra Rätt För Sig

Projekt på Riktigt
Meggie Forsander
Fattig Riddare i Stockholm

På sidan Fattiga Riddare finns ett diskussionsforum, besök det.

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

Läs även andra bloggares åsikter om Nu är det NOG,utanförskap, Val 2010, Inkassobolag, Fattiga Riddare,Skuldsanering, Missnöje, fattigdom, kronofogden,obestånd,skulder

tisdag 30 mars 2010

Dwight är missnöjd och klagar över olika saker

Idag är ämnet missnöje med ett stänk ”göra rätt” för sig. Ska se hur det går, jag tycker mig få svårare och svårare att hålla mig till ämnet. Allt drar åt olika håll, mycket vill bli sagt och inget blir det till fullo. Allt blir halvt, skissartat och ofullständigt. Nåväl, missnöjda är vi alla och ”gör rätt för sig” finns det ingen som gör, vad dom än tror om sig själva. Vi börjar där så får vi se var det slutar.

Bland en del grupper finns ett slags missnöje över att folk är missnöjda trots att dom egentligen inte har något att vara missnöjda över. Det är givetvis smått svagsinta som inte lärt sig att skilja på äpplen och päron som ägnar sig åt den första sortens missnöje och medföljande gnäll. Ett exempel; ibland läser jag att vi inte har några fattiga i Konungariket, att säga att man är fattig i Sverige påstås vara ett hån mot dom som är fattiga på riktigt: ”Titta hur dom har det i (valfritt Afrikanskt land), det är fattigdom på riktigt”. Dom som vräker ur sig sådana här dumheter brukar vara samma människor som klagar på att vi har världens högsta skattetryck, och det i sin tur är, med samma retorik, ett hån mot den ryska adeln som 1917 fick betala 100% i egendomsskatt och som avslutning blev utsläpade på bakgården där dom fick ett nackskott som tack. Där kan vi prata om skattetryck. Som ni ser blir det ett förbannat löjligt resonemang, påminner en hel del om en Hasse & Tage-sketch.

Missnöje är en del av den mänskliga naturen och alltid finner vi något nytt att klaga över, och det ska givetvis vara så. Utan missnöje och klagan blir det ingen förändring, allt stannar upp eftersom det är bra som det är. ”Man ska inte klaga”, tyckte jag mig höra, ett litet ynkligt pip från nåt hörn... Jo du, min lille vän, här ska klagas så det står härliga till. Dagens klagan är i sex punkter, utan någon speciell ordning;

Klagan nummer 1.

Det mesta som tillverkas är skräp som har designats för att gå sönder strax efter att garantin har gått ut. Att tillverka kvalitet är med dagens ekonomiska system inte försvarbart eftersom saker som fungerar drastiskt minskar efterfrågan. Det säger sig självt att ett sådant systemet ett enda stort slöseri med naturresurser, människor och människors tid. Tekniken och kunskapen finns för att kunna ge alla människor föda och frihet, men viljan saknas. Förnuft får stå tillbaka eftersom folk i allmänhet inbillar sig att ett rikt liv betyder papperslappar med siffror på som kan bytas mot saker som går sönder strax efter att garantin har gått ut. En fullständig idioti som tyder på global sinnesjukdom och vi är alla, mer eller mindre, drabbade.

Klagan nummer 2.

Politiker och tjänstemän är dom största samhällsproblem vi har idag. Yrkesbestämmare av alla de slag har mycket sällan, eller aldrig, befolkningens bästa för ögonen utan det är själva bestämmandet som är deras drivkraft. Det spelar inte så stor roll vilken ideologi man företräder. Som exempel kan vi ta Tyskland, där många av dom Nazistiska bestämmare som överlevde Nürnbergprocessen senare bytte partibok och fortsatte att bestämma fast nu åt Kommunisterna. Jag är övertygad om att 90%, eller mer, av konungarikets politiker med glädje skulle göra samma rockad. Att tro att en politiker, oavsett partifärg, vill oss något gott är väldigt blåögt.

Klagan nummer 3.

Så kallad cutaway på akustiska gitarrer är hysteriskt fult och borde förbjudas. Det är på gränsen till omöjligt att hitta en bra ack-gitarr med mikrofon och till rimligt pris, som inte blivit utsatt för denna vandalism. Ställ dom ansvariga mot muren...

Svinfult, förbjud genast denna styggelse

Klagan nummer 4.

Att hävda att en förkortad skuldsanering skulle vara en fara för ekonomin och kreditsamhället är samma argument som vissa använde sig av när förslaget om att införa en skuldsaneringslag lades fram för en herrans massa år sedan. Givetvis är det lika befängt idag som det var då. Att hålla på och älta samma skitsnack en gång till är antingen ett bevis på att man är gravt oärlig, dvs att man ljuger, eller att man är efterbliven.

Klagan nummer 5.

Det är på tok för lite gödsel på Svenska gator. När ett gäng Franska bönder var upprörda över något, kommer inte ihåg vad, för ett antal år sedan så uttryckte dom sitt missnöje genom att tippa ut vagnslaster med kogödsel på vägarna. Resultatet blev ett fullkomligt trafikkaos och mediauppmärksamhet så att det räckte och blev över. Själv sitter jag här, gnäller och skriver saker som läses av några få hängivna, när jag egentligen borde ställa mig på inkassobranschens gudfader Claes Månssons garageuppfart, skrika i megafon, kasta sten, pissa i hans brevlåda och elda upp hotbreven som hans underlydande envisas med att skicka till mig.

Klagan nummer 6.

Folk gnäller och klagar alltför mycket utan att ens göra ett försök att sätta sig in i den andra sidans tänkande och motiv. Jag brukar försöka men det är inte alltid jag lyckas, och ibland lyckas jag alltför väl. Det är vid sådana tillfällen jag ser mig i spegeln och försöker att komma underfund med vem jag är. Jag kan förstå att politikerna inte har en möjlighet i helvete att tillgodose allas intressen och att dom då väljer att i första hand tillgodose sina egna. Jag kan förstå att dammsugartillverkare Karlsson vill att hans dammsugare går sönder efter två år så att folk måste köpa en ny. Jag kan förstå att Claes Månsson och hans gangsterkompisar vill tjäna pengar och kunna åka segelbåt eller vad dom nu håller på med. Men jag betvivlar att Classe har gjort några större försök att sätta sig in i vad hans segelbåt har kostat, egentligen, och jag pratar inte kronor och ören nu, jag betvivlar även att politikerna till fullo inser hur människor faktiskt påverkas av deras beslut och jag betvivlar fullständigt att dammsugarfabrikör Karlsson inser att det är ett förbannat slöseri med begränsade tillgångar att tillverka skräp och om han nu gör det så tvivlar jag på att han bryr sig nämnvärt.

Som ni ser så fortsätter jag den gamla fina traditionen att säga emot mig själv. Först gnäller jag över folks envishet att gnälla om pengar och sedan ägnar jag mig åt att gnälla om just pengar. Fundera nu en stund på varför jag gör det... den som svarar rätt får en kaka.

Medan ni låter era tankar leka med den frågan så tycker jag att ni ska ta och besöka följande damer och herrar och se vad dom har för syn på saker och ting:

Att Göra Rätt För Sig

Projekt på Riktigt

På sidan Fattiga Riddare finns ett diskussionsforum, besök det.

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

Läs även andra bloggares åsikter om Partiet Fattiga Riddare, Nu är det NOG, utanförskap, Val 2010,Inkassobolag, Fattiga Riddare, Skuldsanering, Missnöje, fattigdom, kronofogden, obestånd, skulder

lördag 20 mars 2010

Dwight funderar på Bettan och stjärnor

Kära Beatrice!

Jag läser i bladet att du vill göra omgivningen uppmärksam på när någon har begått det fruktansvärda brottet att besöka en prostituerad. Vad jag förstår så ska det göras genom att skicka ett färgat brev till den kriminelle. Det är bra tänkt, men risken är att folk kommer att skicka färgade kuvert hej vilt till sina ovänner och många oskyldiga kommer att pekas ut.

En bättre idé vore att brottslingen fick en färgad stjärna fastsydd på sina ytterkläder för alla att se. Det systemet skulle även kunna användas när det gäller andra kriminella, här nedan följer ett par förslag;

Horgubbe - Mörklila stjärna
Horgumma - Ljuslila stjärna
Felparkerare - Blå stjärna
Gått mot röd gubbe - Svart stjärna
Rattfyllerist - Röd stjärna
Vanlig fyllerist - Vit stjärna
Skattefuskare - Gul stjärna
Fortkörare - Rosa stjärna
Idiot - Grön stjärna

Jag förstår att ditt förslag är ämnat att göra ditt parti populärt hos den horhatande delen av befolkningen, men om du går på mitt förslag så kommer ni att bli populära också hos dom som ogillar allt från felparkerare till idioter.

Vänliga hälsningar

Dwight

PS. För att föregå med gott exempel och visa att du menar allvar så kan du ta på dig din gröna stjärna redan nu. DS

Läs mer om Prostitution Samhälle Idiotier
Beatrice Ask Motstånd
Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

söndag 7 mars 2010

Dwight tänker på dreglande idioter

Kronofogdens regler är så utformade att det ska vara svårt, helst omöjligt, att betala sina skulder inom en rimlig tid. Räntor och avgifter ska betalas innan kapitalskulden, vilket gör att skulden fortsätter att växa även om du betalar så mycket du kan. För dom flesta överskuldsatta innebär det här att en skuld som skulle kunnat betalas av inom en någorlunda rimlig tid finns kvar i åratal, ibland på livstid. Givetvis så får det enorma konsekvenser på din vardag. Här är en;

Om du har skulder hos Kronofogden så ska du helst inte vara gift eller sambo.

Det sägs klart och tydligt att skulder är personliga och inte kan krävas av en tredje part. Men det kringår myndigheterna genom att hävda att man har försörjningsplikt gentemot varandra. Det innebär alltså att ni båda får leva på existensminimum tills den dag alla dina skulder är betalda, i vissa fall till den dag dom spikar igen kistan och gräver ner dig. Och märk väl att detta gäller alla skulder, även sådana du har haft sedan åratal innan ni ens var medvetna om varandras existens. Kronofogden kan inte ta pengar från din partners lön, men tar då istället så pass mycket från din inkomst att du måste bli helt försörjd av din sambo/make/maka. Får du löneförhöjning så tar fogden mer pengar från dig, får din fru/man löneförhöjning så tar fogden mer pengar av dig. Byt till en billigare bostad så tar fogden mer från dig. Det kvittar vad ni gör, situationen är densamma alltmedan räntan tickar. Vid en eventuell utmätning räknas allt som finns i bostaden som din egendom och kan då utmätas, även servisen din fru/man fick ärva efter den djupt saknade faster Agda.

När Ask och Avsan står i riksdagen och tjatar om att det måste finnas en ”balans” så ska du veta att den balans dom eftersträvar inte kommer att påverka din vågskål i någon positiv riktning. Balans i deras värld innebär att borgenärerna och ockrarna på inkassobolagen ska få det ännu lättare att ta faster Agdas servis samt att indirekt tvinga din make/maka betala dina skulder. Det här får mig att fundera på om det inte är dags att införa någon slags undre gräns för riksdagsmännens IQ, dom borde åtminstone ligga över gränsen för dreglande idiot innan dom hamnar i beslutsställning. Annars kan vi införa ett förbud mot att vara korkad och elak, för det här är frågan om ren djävla dumhet i kombination med ondska.

I filmen ”Den Enfaldige Mördaren” ber en man vid namn Månsson, inte Claes, om anstånd med hyran hos fabrikörn, utmärkt spelad av Hans Alfredsson. Uppskov medges ej och Månsson får låna och tigga ihop pengar till hyran. När han överlämnar sedelbunten till fabrikörn säger denne med ett leende; ”Månsson ska inte tro att jag bryr mig om den här skitsumman, det är inte det. Det är principen”, varpå han slänger pengarna i den öppna spisen. Fabrikörn skulle bli en alldeles utmärkt politiker eller Kronofogde.

Fabrikörn

Läs mer om Överskuldsättning Samhälle Politik Kronofogden

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan

tisdag 2 mars 2010

Dwight tänker på får och svagsinta!

Allt jag säger här har sagts förut, av mig och av andra. Allt jag säger här behöver tydligen sägas igen, av mig och av andra...

Det finns mellan 500 & 600-tusen överskuldsatta i Konungariket Sverige och trots vad resterande del av befolkningen tror sig veta är de flesta INTE meriterade för att vara med i TV-shoven Lyxfällan. Med andra ord är det inte frågan om människor som glassar med kreditkortet utan att förstå att det ska betalas också, har en matbudget på 10.000:- i månaden och prompt måste ha tre Ferrari i garaget. Det är frågan om människor som inte har något kort överhuvudtaget, som möjligtvis har en matbudget på en tusenlapp och inte ens har råd med ett busskort. Och kanske viktigast av allt; det är människor som inte KAN betala sina skulder för att den Svenska lagen ser ut som den gör. Människor vars skulder stiger trots att man betalar flera tusen i månaden. Människor som blir ålagda att betala sådana avgifter och räntor, i ockerklass, att det inte går att komma ikapp.

Bankerna tycker att det här är fullt rimligt. Inkassobolagen tycker att det här är ett alldeles underbart system eftersom dom kan köpa en avskriven skuld och sedan ha laglig rätt att driva in den 10, 20, 30 gånger om, ofta med hjälp av Svenska staten. Även riksdagspartierna med Moderaterna och Socialdemokraterna i spetsen är nöjda med rådande regler och bestämelser. Det finns visserligen en och annan riksdagsledamot som försöker prata om överskuldsättning och dessutom besitter en hel del kunskap i frågan, Jan Ertsborn är en och Egon Frid är en annan. Dom blir dock överkörda av ignoranta får som står och yrar om att det måste finnas en balans, ett ord dom gillar att använda men som dom totalt saknar vetskap om betydelsen av.

Nu är ju jag en ödmjuk och vänlig människa, men om jag inte vore det så skulle jag förespråka att ”fåren” skulle få sig ett rejält kok stryk så att dom slutar upp med att stå och orera om saker dom inte begriper. Men nu gör jag alltså inte det... för att jag är ödmjuk... och vänlig... Jag frågar istället, ännu en gång, hur mycket pengar Inkassomaffian ger riksdagspartierna för att ledamöterna ska bete sig just som ignoranta får. För jag kan inte tänka mig att man vill stå i en talarstol och prata som en svagsint utan att få en rejäl ekonomisk ersättning för det.

OBS. Jag är medveten om att det där med får är en dålig liknelse, får är trevliga djur och jag hyser stor respekt för dom. Alltså vill jag be alla Sveriges får om ursäkt i händelse av att dom skulle känna sig kränkta. För att undvika internationella kriser och konflikter så vill jag även, på förhand, be Egyptiska och Nya Zeeländska får om ursäkt. Inte heller får bosatta i Kenya, Ukraina eller någon annanstans i världen ska känna att jag jämställer dom med Avsan och Ask. Jag har givetvis inte heller något emot dom som är svagsinta från födsel eller genom olyckshändelse. Det är dom som arbetat sig till idioti och dumhet med flit som jag känner ett ganska rejält förakt för.

Det här är inte ett Riksdagsmöte, det är en fårskock

Vi återvänder till dessa 500 – 600.000 överskuldsatta en stund. Om vi räknar lågt, mycket lågt, och säger att det för var och en av dessa individer finns en nära anhörig, barn, fru, man, sambo eller liknande. Då blir siffran på människor som är drabbade av Inkassobolagens terror, kronofogdens robotaktiga ”utförande av plikt” och Riksdagens förbannade blind, döv och stumhet över en miljon. Om var fjärde av dessa skulle tycka att det vore rimligt att även dom har en representant i Riksdagen så...

Så ...vill ni ha ett gäng riktiga människor i beslutande ställning, inte några som är uppfostrade på en partiexpedition och mest ägnar sig åt att vänta på Riksdagsmannapensionen? ...vill ni att ett antal personer som vet vad överskuldsättning innebär ska kunna tala för er? Ett gäng ”Fattiga Riddare”? Svara ja och skriv ut det här dokumentet, samla in så många namnunderskrifter ni kan och skicka det sedan till;Insolvens Stockholm, Box 761, 12002 ÅRSTA. Gör det nu så blir alla lyckliga. Observera att en underskrift inte innebär något medlemsskap i "Partiet Fattiga Riddare", det innebär inte heller att man avger några som helst löften att rösta eller valarbeta. Det enda man gör med sin namnteckning är att ge sitt bifall till registrering av ”Partiet Fattiga Riddare”.

Här kan ni läsa mer om viktiga saker;