Dwight on a Friday night

Jag har tidigare berättat att jag natten till i Lördags planerade en Voodoo-ceremoni för att bringa olycka över några väl valda fiender. Nu när jag har blivit utsläppt från arresten så kan jag berätta vad som hände.

Klockan 23:15 hade jag packat en väska med tillbehör; fjädrar, pinnar, nålar, en helig kniv, surrogatblod och lite annat som krävs för en lyckad seans. En höna, som jag döpt till Marianne, bar jag i frugans kattbur. Väl framme vid Norra Kyrkogården började jag med att tända en liten eld och spela lite bongotrummor medan jag mässade det heliga mantrat ”Ugha - Bogha – Bugha – Ko – Ko –Ko”. När jag efter en stund kommit i rätt stämning så plockade jag fram porträtt på Justitieminister Beatrice Ask och Svensk Inkassos Gudfader; Claes Månsson, jag ställde dom vid sidan av elden, skvätte lite buttericks-blod på dom och bad andarna om vägledning. Jag övergick sedan till att vifta lite med en gummiorm av god kvalitet och åkalla Baron Samedi. Det hände inget speciellt så jag plockade ut Marianne ur kattburen och viftade med henne samtidigt som jag med hög och tydlig röst mässade ”Ugha - Bogha – Bugha – Ko – Ko –Ko”. Nu kände jag extasen närma sig och började hoppa upp och ned samtidigt som jag ylade och viftade frenetiskt med hönan som snart stämde in i ylandet genom att gallskrika på det sätt som endast uppspelta hönor kan. Mer blod, mer bongotrummor, Marianne och jag ylade ikapp, elden steg mot skyn och stämningen var tät. Jag såg ljus närma sig och ropade med hög röst; ”Oh Store Samedi, var hälsad oh Baron. Hjälp mig att förgöra mina fiender. Jag ber, jag ber.” Jag föll på knä, grät, skrattade och tackade Baronen för att han lyssnat till mig.

Sedan gick det väldigt fort, jag fick en smäll över ryggen, armarna uppbända på ryggen, handfängsel på och jag började inse att det kanske trots allt inte var den store Baronen som åhört mina böner. Uniformerna och frågan ”Vad fan tror du att du håller på med?” skingrade den sista gnuttan av hopp. Jag började försiktigt att påpeka att det faktiskt råder religionsfrihet i Konungariket och att dom störde en helig och viktig ceremoni. ”Vad har du tagit för något?” och ”Håll käften knarkarjävel!” fick jag till svar. När jag sedan försökte med att hänvisa till Amnesty och FN fick jag ett batongslag över låren. ”Din sjuke fan”, sa en arg polisman och lyfte in mig i baksätet på bilen.

Cellen var cirka två gånger fyra meter och jag fick tillbringa elva timmar där. Jag har fått veta att åtal är att vänta för gravskändning, djurplågeri, störande av allmän ordning, förargelseväckande beteende, våldsamt motstånd, olaga hot samt brott mot knivlagen. På min fråga var dom gjort av Marianne så bad dom mig ovänligt och högljutt att vara så vänlig att hålla käften, dra åt helvete och stanna där. Jag är orolig för Marianne, en stackars höna, ensam bland en massa uniformerade råskinn. Vad gör dom med henne? Kommer jag någonsin att få se henne igen?

Platsen för ceremonin.

Läs mer om Religionsfrihet Samhälle Polisvåld
Claes Månsson Beatrice Ask Motstånd

Länk till intressant.se
Länk till Bloggkartan