torsdag 18 mars 2010

Dwight ber om ursäkt

Jag har tidigare lite smått berört min barndom på den här sidan och jag tänkte då och då fortsätta med det, idag till exempel.

Eftersom jag växte upp hos en trollfamilj, som köpt mig av socialtjänsten, och bodde djupt in i skogen så var min kontakt med jämnåriga mycket begränsad. Till det att jag var fem och ett halvt år gammal så bodde min ett år äldre syster hos samma familj, men dom särade på oss efter att vi vid upprepade tillfällen hade försökt döda varandra. Efter det så dröjde det ungefär arton månader innan jag hade någon närmare kontakt med andra barn.

Att jag överhuvud taget kom att träffa andra barn berodde på att vi har skolplikt i det här landet och en sensommardag så fick jag veta att nu var det dags för läroanstalten. Min fosterfar stoppade in mig i sin Opel Rekord, körde mig till en skolgård där det, i mina ögon, stod 125.000 barn och stirrade elakt på mig. Han sa till mig att sköta mig och körde sedan sin väg. Två minuter senare var jag inblandad i dagens första slagsmål. Jag hade som barn ett helt förjävligt humör. Ibland gör det sig påmint fortfarande, men det är inte i närheten av dom explosioner av ilska och hat som präglade min barndom. Det här har ju resulterat i att en massa människor har fått ont eller blivit ledsna och jag skulle nu vilja be några av dom om ursäkt. Jag tar inte med alla, så mycket tid har jag inte, och jag håller mig inte strikt till kronologin utan tar dom i den ordning jag minns dom.
  • Kära syster - Förlåt att jag försökte att kväva dig med grus.
  • Lars - Förlåt att jag bet dig i benet den där vår första skoldag.
  • Henrik - Förlåt att jag försökte att peta ut dina ögon med en vass pinne.
  • Johan - Förlåt att jag knuffade ner dig i ån och sedan kastade sten på dig.
  • Jan - Förlåt att jag hängde upp dig på en krok i skolans kapprum.
  • Petter - Förlåt att jag slog dig så att du fick åka till sjukhus. Jag hoppas att du lärde dig att uppföra dig bara, jag lärde mig att tygla mitt humör.
Sedan har jag några till som jag vill be om ursäkt, fast då av en helt annan orsak...
  • Claes Månsson
  • Christina Husmark-Pehrsson
  • Gunnar Axén
  • Fredrik Reinfeldt
  • Thomas Bodström
  • Anders Borg
  • Anti Avsan
  • Beatrice Ask
  • och ett antal till, bland annat större delen av Konungarikets politiker.
Här vill jag be om ursäkt för att jag inte varit tydlig nog. Eftersom ni fortfarande befinner er i landet och fortsätter att uttala er så har ni antagligen inte begripit vad jag försökt att säga er. Jag ska förtydliga lite; ni inte är önskvärda inom landets gränser. Ni har med råge förverkat er rätt att trampa på Svensk mark. Ta för satan och ge er av så att jag slipper höra, se, förnimma er. Eventuellt, kanske, förhoppningsvis så finns det fortfarande kannibaler någonstans på vår planet. ÅK DIT! NU! SOFORT!



Om jag hade mindre hår, glasögon och en ful slips så skulle jag se ut så här


5 kommentarer:

  1. Ofta när en politiker eller myndighetsperson ställt till ett helvete här i Sverige brukar de förpassas härifrån. Till fina poster utomlands, nästan som en belöning för allt djävulskap de orsakat invånarna. De arbetar ju fortfarande för svenska staten men ibland kan man ju undra, vad har de stackarna gjort för ont som måste ta emot dem?

    Bra text!

    SvaraRadera
  2. Du har skapat en lista precis som den där Earl på dumburken. Återigen bra skrivet.

    SvaraRadera
  3. Love you man. Don't wanna say anything more. Cause you are my brother in arms ;-)

    SvaraRadera
  4. Ok...den platsen måste vara rymnings säker, undras om vi inte kan lägga ut dom på tradera så kan vilket ställe som helst buda på dom!? Det måste finnas en marknad i världen för korrupta empatistörda politiker ;)

    SvaraRadera
  5. Jag vet inte vad jag ska skriva. Du berör oerhört, kanske för att jag känner igen mig och för att det får mig att känna väldigt mycket. Jag tror jag nöjer mig med att skriva:

    FAN!

    MVH
    Robert

    http://www.systemsnyltarna.blogspot.com

    P.s

    Förlåt, till de berör.

    SvaraRadera